Varför bloggar man egentligen?

Fråga inte mig... Jag har ingen aning! Varför skriver man böcker? Varför skriver man låtar? Varför ställer man sig på en scen inför publik? Hur långt är ett snöre?

Men det finns säkert någon form av gemensam nämnare i bakgrunden. Man bjuder på sig själv, man delar med sig av sin vardag och man får ur sig saker. Skrivande är en kanal och den passar mig, så är det nog. Jag tycker det är roligt helt enkelt! Jag har alltid skrivit i olika forum och för olika människor och på olika sätt.

Alla har vi olika behov och bloggandet tillfredsställer ett hos mig.

Sen kommer vi till det där med hur mycket man egentligen skall dela med sig av. Det har pågått en debatt ett tag om huruvida det är rätt att "hänga ut" sina barn och nära och kära i blogghysterin.

Mhm, en icke alltför enkel balansgång det där...   

Jag bloggar om mina barn. Eller rättare sagt, jag bloggar om hela min familj. Debatten har fått mig att fundera lite - har jag kränkt mina barn? Har jag gått över deras personliga integritetsgräns? Var går den gränsen? Har jag rätt att prata och berätta om mina barn för någon alls?

Om jag skrivit något seriöst och allvarligt om mina barn har jag kollat med dem först - är det okej att jag skriver om det här? Jag skulle aldrig göra det om någon sa nej. Jag vet att mina barn ibland läser min blogg och än har de inte opponerat sig.

Då är det värre med Högt Älskade Maken. Han gnäller både nu och då, men inte över bloggandet och över att han lever ett liv även i sajberspejs. Nä, han är mest frustrerad över att han inte längre har något att berätta - alla vet redan vad han gjort eller ska göra. "Bjud på dig själv älskling" säger jag och gör honom en tjänst genom att göra det åt honom. Han borde ju vara tacksam, tänk vad mycket han slipper berätta och kan ägna sig åt andra saker istället! Visst?    

Hårfin gräns är också skillnaden mellan att vara personlig och privat. Jag menar, en opersonlig blogg om frukostflingor och fakturakontering är i längden ganska trist. Och en privat blogg om vilka som gjorde vad och hur på swingersklubbens årsmöte skulle kännas ganska obekvämt. Om jag nu hade varit med i en swingersklubb. Vilket jag inte är. Inte maken heller. Vad jag vet...

Äh, jag kör på helt enkelt! Om någon anser att jag hänger ut mina barn och kränker dem så får de helt enkelt läsa någon annans blogg!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...