Nu är det nedräkning - fyra dagar kvar till semester!

På dagarna svettas jag och på kvällarna är det valupptakt i diverse olika möteskonstallationer.

Man kan säga att det är hett på alla fronter, förutom på bloggfronten. Tiden räcker inte till, inte energin heller. En tidning skall ges ut och jag måste skriva massa grejer som jag inte heller hunnit med.

Sen vill jag plocka jordgubbar - någon som vill följa med? Tänkte ta det en dag i nästa vecka.

Måste ila vidare - har ett fönster som skall målas!

Hörs!

Visst undrar ni jättemycket var jag tillbringar mina dagar egentligen? Visst gör ni? Och hur jag har det och så. Ja, jag trodde väl det!

Eftersom min chef har vänligheten att sponsra den här bloggen till och från (det HAR hänt att jag bloggat på arbetstid nån gång) fast han inte har en aning om det så tänkte jag göra lite reklam här och nu, okej?

Här har ni alltså mitt andra hem; Midlövs Bygg AB i Karlskrona!

Här sitter jag om pysslar om alla mina snickare, 13 stycken, och ser till att de få lön och så. Sen sköter jag ekonomi, bråkar på chefen och skriver offerter.

Förutom att vi bygger om, bygger till, renoverar  bygger vi såna här Eksjöhus!

Vi delar lokaler med Rickard och Pernilla som i sin tur säljer Eksjöhusen, vilket är himla bra för jag hade nog blivit ganska ensam annars... Det är ju inte så att mina snickare hälsar på särskilt ofta, de är ute och hänger i byggställningar för det mesta. Ibland ger jag dem lite fel lön bara för att de ska ringa mig så jag får prata med dem...   

Ser det stökigt ut kan jag lugnt meddela att det är en ren tillfällighet - vänta till nästa fredag, då kommer det inte synas så mycket som ett notisblock på den arbetsplatsen när jag går hem!

Sen har jag ju också ett tredje hem, nämligen det här:

Här sitter jag och roar mig med ännu mer ekonomi ett par eftermiddagar i veckan, på Advokatfirman Björn Lindmar AB. Hos oss jobbar två advokater, två sekreterare å så lilla jag då... Tidigare jobbade jag halvtid här också men det blidde lite mycket jobb så jag bantade ner mina arbetsuppgifter, de anställde en annan sekreterare och jag sköter numera bara ekonomin. Ja, och dricker kaffe förstås!

Jaaaa, så nu vet ni - behöver ni snickare, nytt hus eller en advokat så vet ni var ni hittar dem! Fast planerar ni större byggnationer så lägg planerna till efter årsskiftet, för just nu är det knökfullt... Nån liten smårenovering kanske går att knö in under hösten, men jag lovar inget! Ni kan ju alltid skaffa lite juridisk rådgivning medan ni väntar!   

Och nu - åter till verkligheten...   

Åh, denna ovän, ej bjudna, som flyttat in i min själ

Jag kallar den Ångest och den vill mig inte väl

”Prestera! Leverera! Lämna av - och gör det jävligt bra!”

är nutidens mått på om jag är nåt att ha…

Men är det verkligen så det ska va…?

”Du är väl flexibel? Dynamisk? Jonglör?”

Moderna klyschor som haglar i världen utanför

Och klart jag är det – hur skulle det annars gå?

Med livet jag bygger och mål jag vill nå

”Jajamen, jag är allt det där du säger” svarar jag då

Sen står man i skiten, upp till bevis!

Alla bollar i luften, det går på nåt vis

Så länge ingen frågar hur det egentligen går till

Så länge man inte frågar sig ”är detta vad JAG vill?”

Man håller bollar i luften om man inte står still…

Men vänta nu här… Drar ett djupt andetag

”Är detta mitt liv och är detta jag???”

Alla som frågar om klyschor får jakande svar

Men glömde jag kanske fråga vari detta JAG var?

Och minns jag längre mina drömmar när jag en dag är klar…?

Så enkelt att följa den, alla människors ström

Så enkelt att dela, alla människors dröm

Så enkelt att glömma sig själv i viljan att prestera

Att glömma allt viktigt i önskan att leverera

Men så svårt att säga ifrån – nu vill jag inte mera!

Det här cirkuståget vill jag inte mer åka med!

Jag ska leva mitt liv och göra det i fred

Rena min själv från min ovän till gäst

Fokusera på dem som behöver mig mest

och leva det liv där jag mår allra bäst!   

Det finns en funktion här på bloggen där man kan gå in och kolla hur besökare hittar just min blogg. Man kan se länkarna varifrån de "surfade in" just här.

Intressant att notera är att de som googlar och hamnar här på min blogg oftast googlar på "naken i duschen" (landar på mitt inlägg om duschdraperier i offentliga duschar) och "nanodefinition mascara" (landar på mitt inlägg om dagens i-landsproblem; maskaraväljandet). Tänk att de sitter massa människor därute och googlar på naken i duschen, det är helt fascinerande! Vad letar de efter? Vart hoppas de landa? För det var nog knappast detta, en blogg om absolut ingenting de hoppades på att hitta!   

Väldigt många människor skriver dikter i sina bloggar har jag sett. Sen får de massa tummen upp eller kommentarer om "ooooo, underbart" eller "precis, jag gråter och känner likadant" och sånt.

Undrar om det funkar här också? Tror vi ska prova och se:

Morgonrodnad

Fågelkörer, soldis och humlesurr

Möter mig när jag slår upp min ytterdurr (sorry, nöden har ingen lag)

Kaffe på en stol på en altan

Ett bra sätt att möta den nya da´n

Viktiga planer skall smidas

Om hur dagen skall genomlidas

Å vad ska man ha för kläder?

I detta varma väder

Hur ska jag få upp min pilt?

Som ligger och trynar under sin filt

Alla papper jag måste hinna vända

Innan dagen nått sin ända

Och middag - vad ska vi ha till mat?

Varför ska alltid jag fylla våra fat?

En insekt flyger från ros till ros

Innan han ger upp och drar sin kos

Han har inga bekymmer som jag

Han behöver inte planera sin dag...

Va? Vad säger ni nu då?? Hahaaa, trodde ni inte va, att jag dolde värsta poeten under min grisskära hud!   

Lyrikförlaget - here I come!

Oooo, kul detta, nu måste jag börja fundra på nästa vers!

En dag på utomhuspoolbad med barnen har resulterat i en ojämn, grisskär och inte allt för vacker solbränna på hela mig. Mycket irriterande med tanke på att det var i runda slängar 43:dje året i rad detta händer och jag aldrig lär mig någonting!

Annars var det mot alla odds en mycket trevlig dag med tanke på hur den startade:

- Mammaaaa, ska vi åka snart?

- Ja, om en stund.

- Mammaaaaa, NÄR ska vi åka?

- När Mellanfisen vaknar och jag plockat ihop allt jag ska...

- Mammaaaaa, ska vi åka NU då?

- Gå och städa ditt rum!

När både barn och jag plockat ihop och fått med oss det vi behöver börjar först lillfisen:

- Detta blir ingen rolig badresa för det kommer bli dåligt väder!

- Varför tror du det?

- Kolla molnen! (Pekar mot en klarblå himmel med små, vita tussar)

- Äh, det blir bra, nu åker vi så vi hinner bada INNAN det blir snöstorm!

Och då börjar mellanfisen:

- MÅSTE jag följa med?

-JA, det MÅSTE du, in i bilen och håll klaffen nu, vi ska åka och bada och vi ska ha det mysigt och nu slutar ni gnälla!

Spykersaaben drar iväg med tre sura, tysta och buttra passagerare...

Stopp vid affären för fikabunkring.

- Vad ska vi ha för fika?

- Jag ska inte ha nåt... (mellanfisen)

- Jag vill ha godis... (lillfisen)

- Nä, men vi kan köpa kex och dricka och frukt. Ska vi köpa äpplen?

Tysta, tveksamma nickar.

Iväg till baderiet. Framme plockar vi ur grejerna men lillfisen vill inte ta sin väska.

- Ingen idé, jag tänker ändå inte bada...

- ????

- Nä, det är dåligt väder och jag tänker inte bada!

- Nu tar vi med väskan ändå för säkerhets skull. Du behöver inte bada men om du ändrar dig tänker jag inte springa tillbaka! Varsågod, bär!

Släpsläp, hashas, tjureri..

Sen badades det.  Och badades och badades och solades och fikades.

Tror ni lillfisen ville upp ur poolen när vi skulle åka hem tre timmar senare?

Nope.

Var alla nöjda och glada när vi kom hem?

Jupp!

Ser vi ut som tre små grisar varav en är mycket större än de andra?

Jajamen!    

Jaha, nu var det så dags igen! Detta evinnerliga slitande för att få in lite sketet (eller helst rent förstås) vatten i det häringa palatset... Jag blir tokig, tuggar fradga och börjar undra om inte en lägenhet i stan hade varit helt okej!

Plötsligt har vattentrycket från brunnen in i huset minskat så pumpen klarar inte att fylla på i samma takt som det rinner ut om man t ex duschar.
Min teori: filtret i slangen i brunnen är igensatt. Makens teori: Tror jag inte. (Han vill inte klättra ner i brunnen och kolla, vilket jag har full förståelse för).

För att undkomma detta mindre trevliga uppdrag - klättra ner i brunnen på en stege alltså - har vi nu ägnat fem timmar åt att utesluta alla andra bekymmer. Kort sagt innebar detta ett isärplockande av HELA vattenanläggningen, från inkommande slangar till pump till hydrofor till luftinjektor. Hela kittet med andra ord. Dessutom rensade vi röret ut till brunnen med en elsladd modell väldigt lång, och man kan säga att det var ganska grisigt...

I början var det ganska roligt, vi skruvade och bankade och lossade och hade oss. Efter ett par timmar blev det mindre roligt eftersom våra vedermödor inte ledde till någonting, förutom att vi blev skitiga som grisar och fick källaren full med vatten, och barnen började tjata om mat.

Efter ytterligare ett par timmar talade vi inte längre med varandra förutom när vi fräste aggressiva ord till varandra (detta började i och med att vi ägnade en halvtimme åt att leta efter en packning som jag trodde hade lossnat men som sedermera visade sig sitta där den skulle, shit happens) och barnen ägnade sig åt att äta sig mätta på chokladpuffar och glass. Vi kunde inte laga mat eftersom vi inte hade något vatten...

Detta är bakgrunden till att vi åt middag halv elva på kvällen, att maken och jag nu konstaterat att vi måste klättra ner i brunnen och ta loss slangen och rensa filtret (ni minns vem som sa det först va?) och att problemet som startade det hela är fullkomligt olöst. Dessutom har nu tillkommit ytterligare ett litet bekymmer, för nu öppnar plötsligt inte magnetventilen som den ska och jag hatar allt som har med egna brunnar, järnhaltigt vatten och reningsanläggningar att göra.

Dessutom har jag fullt med järnavlagringar under naglarna.

Nu ska jag gå och lägga mig.

Jahapp - nu var midsommar avklarat, ett halvår har passerat (snart) av 2010 och det är väl dags att börja ta tag i livet kanske...?

Jag menar, har man låtit hela tillvaron stadigt rulla utför under ett halvår är det väl inte mer än rätt att man stoppar jordskredet utför och börjar mota tillbaka lite, eller hur?

Åtgärdslistan kan göras lång:

Vågens +10 kg - åtgärdas med det snaraste.

Ökat intag av nikotin och taskiga luftrör - åtgärdas men lite i taget.

Intag av socker och mörkröd, fyllig Rioja - totalt uppehåll med det snaraste.

Lathet och behaglig tillvaro i hammocken - dras ned på.

Koll på papper, barnens aktiviteter och koll på allmänna läget - förbättras omgående!

Brist på motion och fysiska aktiviteter - åtgärdas med det snaraste.

Osv, osv, osv.

Ser ni något totalt samband här? Jag menar, vem orkar röra på sig när man lägger på sig 10 kilo utan att blinka, genom att bara ligga i hammocken och tro att livet sköter sig självt? När man reser sig enbart för att äta och röka liksom? Nämen precis...

Nä, rättning i ledet! Två veckor kvar till semestern... Så mycket att göra och så lite tid!

Jag har alltid haft en viss avog inställning till folksamlingar och trängsel. Inte så jag får panik eller blir sjuk och få anfall, men jag trivs inte helt enkelt.   

Undviker alla s k "folkfester" såsom Sail, stora marknader, festivaler och gatufester. Man ser aldrig något, kommer varken fram eller tillbaka, köar och köar och jag hajjar inte vitsen? När man var ung och på hugget gick man för att alla andra gick. Nu stannar man hemma för att alla andra går... Men irritationen över att ständigt behöva köa i överfulla öltält, stå och vänta på att få köpa marknadsgodis vid stånd utan kösystem och där den som armbågar mest får handla - det är inte min grej!

Idag är det Lövmarknad i staun. En jäääättegaaaammal, väl förankrad tradition såhär dagen för midsommarafton. Det är t o m så att företagen oftast betalar ut lönen på lövmarknadsdagen så att alla ska kunna handla! Fint tycker jag. Att få lönen tidigt alltså, även om man inte lägger den på marknaden. Många är lediga för att kunna utöva kvalitetstid med sina barn den här dagen (läs; dra på barnvagnar i en fullkomligt vansinnig folksamling i stekheta stan). De flesta tycker det är trevligt, barnen äter godis och får ballonger och alla är så glada! Utom jag.

Nädå, jag är glad jag också, men mest för att jag insett att bara för att det är marknad innebär inte det att man måste GÅ på den! Jag låter bli! Alltså är jag väl opåverkad av dylik happening, så vad gnäller jag om?

Jo, jag vill ju till jobbet. HELA stan full av bilar på varenda parkeringsbar ruta!Fräck som en hyena parkerar jag på plats där en elak skylt säger "Parkeringsförbud". Ha! Try me! Går utmärkt att ställa bilen där ändå! Måhända kommer det kosta mig lite, men å andra sidan hade det kostat mer om jag dragit runt barnen på marknaden, så man kan ju säga att jag TJÄNAR på att felparkera en dag som denna! Visst?   

Nu ska jag snart hem. Slutar en timme tidigare idag, jag känner att jag vill ha tid på mig att ta mig härifrån. Ja, sen ska jag förvisso till systämbolaget också, det lär ju inte vara folktomt där heller.

Sen ska jag fira midsommar! I mina nya, fina trädgårdsmöbler i grön plast och med ett parasoll som var för stort för att kunna placeras i det på bordet avsedda hålet. Och som inte matchar det blå hammocktaket och som inte alls minner en sekund om den vintagestil jag letat efter...   

Men de är nya, de är på plats och de är MINA!   

Hello midsummer - here I come!