Nästa helg är det jul enligt min almanacka. Lite synd att min hjärna inte följer min almanacka bara.

Igår insåg jag, högt och tydligt, att "detta är sista helgen innan jul, vi måste fixa de å deådeådeåde...." och maken suckade och sa "ja, visstja..."

Å idag har vi fixat deåde, så nu är det bara deådeådeådeådeåde kvar! Bra va!

Jag hör till typen som vägrar stressa inför jul. Så jag chillar på, som jag hade sagt om jag var tonåring, eller tar det kallt som jag som mogen kvinna i mina bästa år uttrycker det hela.

Idag har tomtarna fått flytta upp från källaren, imorron ska jag baka och göra köttbullar.  Nästa vecka ska alla julklappar köpas, julgran fixas, julmat inhandlas, övrig matlagning göras och däremellan ska det jobbas av en häck eller två men det är lugnt - jag har övat i flera år.

Har jag berättat om hur släkten planerade att blåsa mig på julklappar? Inte? Ujujuj...

Maken fick en idé om att vi skulle införa dagis på julafton, anonyma julklappar som passar alla och så får alla DRA en julklapp liksom... Sen drog han idén för släkteriet UTAN att först konsultera mig... Men det är inte det värsta - det värsta är att släkten tyckte det var en BRA idé! Ja, ni hör vad jag säger!

Jag fick ställa mig på bromsen, ni förstår vad jag säger? Jag menar, lite måtta får det vara på galenskapen. Jag vill ha julklappar! EGNA julklappar. För jag har gått och varit snäll i ett HELT år - ska det inte betala sig kanske va? 

Nu fick jag väl som jag ville då, ingen säck med anonyma prylar typ "onesizefitsall". Hmpf.

Å nu ska jag laga middag till min lillebror och hans familj. Han ringde igår och frågade om vi var hemma och jag sa att visst, men vi har häcken full så jag lagar ingen middag! Han sa: "nähä... nä vi får väl ta med oss mat då...." så nu har jag lagat middag åt oss allihop och om någon försöker hävda att jag är en curlingsyster som skämmer bort min lillebror så är svaret - japp!
För det är han värd, både han och hans familj.