Första jobbdagen sedan förra året. Det känns, jag har träningsvärk i hela huvudet!

När jag kom hem åt vi middag. Vid köksbordet. Det är ganska ovanligt, vi brukar mest äta i vardagsrummet… Faktum är att vi t o m samtalade. Med varandra. Nästan hela familjen, fattades bara en som låg och sov.

Det var ett sånt där upplyftande samtal som vi alla behöver ibland. Vi pratade om hur slitna vi kände oss, hur glåmiga vi såg ut, vem som hade störst påsar under ögonen och vem som hade mörkaste ringarna under påsarna. Alla vann.

Sen pratade vi om hur trist allting kändes när man inte har några spännande projekt runt hörnet, när alla drömmar man haft tagit slut för att man gjort allt man vill och inte har några fler saker att förverkliga. Därefter följde en diskussion om hur man hamnar där…

Därefter skulle jag betala några släpande räkningar men då hade internet lagt av. Igen. Fast det gjorde ingenting för jag hade ändå kört ifrån bankdosan på jobbet.  

Ja, det har verkligen varit en upplyftande dag…