Jag brukar då och då avlägga anonym visit hos Ketchupmamman. Även om vi har ganska olika åsikter om mycket så gillar jag henne skarpt, inte minst hennes humor och humör.

Har precis läst hennes inlägg "Du får inte vara med i Luciatåget" och fick läsa om det flera gånger - jag trodde, önskade och ville verkligen att jag läst fel... Men nej, det står faktiskt precis som jag uppfattade det första gången.

Hennes åttaårige son får inte vara med i Luciatåget om han är pepparkaksgubbe. För pepparkaksgubbar är inte tradition hos körledaren. Så måste det ju vara, för under de 16 år jag haft barn i skolan har pepparkaksgubbar alltid varit tradition i själva Luciatåget! Då pratar vi inte en och samma skola utan ett gäng olika. Likaså i de tåg som arrangerats av organisationer och föreningar utanför skolan - pepparkaksgubbar. Och gummor för all del, gummor också.

Hade körledaren i det här fallet kunnat ge en hållbar, välmotiverad förklaring till varför en åttaårig kille inte får vara pepparkaksgubbe i Luciatåget så hade jag nog inte reagerat lika kraftigt. Men vad ÄR det för fullkomligt idiotiska argument som används??? "Bara för att det är så"... En vuxen människas sätt att förklara för en åttaåring??

Jag är, som bekant vid det här laget, en sann förespråkare för traditioner.  Jag gillar sånt! Men om traditioner innebär att åttaåringar skall uteslutas från självklara saker som skolans Luciatåg så är jag den första att rösta för en total nedmontering av den traditionen!

Som Ketchupmamman själv skriver så är det hela kanske en "skitsak". Och kanske är själva grejen att det inte ska finnas pepparkaksgubbar i Luciatåget en skitsak. Men hur budskapet framförs, hur man säger "nej" av ren princip - det är ingen skitsak.

Min stora fråga i det här fallet blir; Vad spelar det för roll om det är en glad, lycklig och nöjd pepparkaksgubbe med i Luciatåget?

Hade inte det varit bättre än att ha en ledsen, besviken dito som inte får vara med?

Stå på dig Karin Lindell - jag misstänker att du har övervägande delen av landets föräldrar med dig!

 

Catten

13 december 2012 19:51

Jag läser också Karin, och förundras över hur många som använder hennes blogginlägg (och hennes son) som nåt slags alibi för att klaga över invandringen...."nu får vi inte vara pepparkaksgubbar längre, och snart kan vi inte käka lussekatter för då blir väl asiaterna kränkta". De är ju INTE invandrarna som bestämt att gossen inte får vara pepparkaksgubbe, nej den här gången är det ju inte ens en överdrivet konflikträdd skolledare utan bara en inskränkt musiklärare som inte gillar visan om pepparkaksgubbarna. Ett dumt och ogenomtänkt beslut iofs enligt mig, men tänk vad oproportionerligt det har blivit.

http://catten.bloggplatsen.se

Sajberlena

13 december 2012 21:47

Jag säger bara Amen till det, fullt ut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...