Direktlänk till inlägg 31 december 2012

A new beginning...

Av Sajberlena - 31 december 2012 09:17

2012 års sista dag. Möjligheten att summera, planera, göra om och göra rätt. Det känns ju lite mer meningsfullt nu eftersom världen faktiskt inte gick under när alla sa att den skulle. Med "alla" menar jag Mayaindianerna. Fast det sa de ju faktiskt inte, de orkade bara inte göra almanackan längre. Jag förstår dem... Kan ju inte vara roligast i världen att göra en kalender som sträcker sig in i evigheten. Förmodligen kom en mindfulnessguru och talade om för dem att de skulle börja leva i nuet istället?


Det börjar bra - Storsonen och maken har varit sjuka ett par dagar och idag vaknade Lillfisen med feber och ynk.
Lillebror kommer hit och den familjen har också legat sjuka så vi kan ju sitta här och glo på varandra med feberglansiga ögon och gnälla tillsammans. Jag har preparerat nyårsbordets dukning med dubbla servetter så vi har en att snyta våra näsor med. Mhm, man måste tänka ett steg längre ibland.


Den andra servetten kan vi ha och torka av min icke stelnande Pannacotta från hakorna...


Detta har rent generellt varit ett ganska knöligt år. Det har varit energifattigt, orkeslöst och ganska avslaget. Mycket sjukdomar, mental ohälsa och tråkigheter. En period höll jag på att bli helt golvad för alla omkring mig var sjuka - vänner, släktingar, familjemedlemmar. Det har varit diagnoser, prognoser och behandlingar överallt. Som grädde på moset har det separerats, skilts och delats på folk till höger och vänster och ingen har mått bra nånstans.


Storsonen försvann till Hottahejti och vägrar klippa håret,  Mellansonen började gymnasiet och vägrar klippa håret. Lillfisen blev plötsligt jättelång och vägrar klippa håret. Alla mina söner har längre hår än jag. 


Jag har passerat 45-årsåldern och känner av det. Min mentala status har inte heller varit på topp. Som en förvuxen tonåring mår och beter jag mig och det är lika jobbigt nu som då. Humörsvängningar, frustration, deppighet och intolerans är väl vad som mest kan definiera tillståndet. Ingenting känns roligt och känns det roligt så går det snabbt över. Jag, som alltid älskat människor omkring mig har levt på gränsen till att bli helt asocial.


Nu förutsätter jag att 2013 kommer bli året då allt vänder.


2013 är året då jag kliver in i mitt rätta jag igen och blir som folk. Det är året då alla ska få må bra och där positiva energier sprider sig som en Mayakalender över hela världen.


Det börjar inte så bra kanske, med tanke på hälsotillståndet här i huset, men å andra sidan är vi ju fortfarande kvar i 2012 än så länge.


Imorron, mina vänner - imorron är en annan dag! Imorron börjar det om och jag gör det med ett aktivt val - jag väljer att året som kommer ska bli bättre än året som varit. Ut med det gamla och in med det nya. A new beginning. Let´s go!



Massor av nyårskramar till er alla och ett Gott Nytt År!


 



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sajberlena - 10 mars 2013 13:24

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Av Sajberlena - 8 mars 2013 09:00

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Av Sajberlena - 7 mars 2013 20:33

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Av Sajberlena - 5 mars 2013 22:07

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

Av Sajberlena - 4 mars 2013 22:26

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...

Ovido - Quiz & Flashcards