Jo, men idag var det besiktning av min, av maken påtvingade, bil då. Besiktningstid 9.20 Min vana trogen tänkte jag att det nog skulle vara till fördel om jag tvättade bilen först, så jag var i stan i god tid. God tid betyder att när bilen var tvättad, blänkande och klar som en liten diamant var det nästan en timme kvar tills det var dags. Eftersom jag inte ville köra runt och smutsa ner den igen så gjorde jag det enda raka - körde till besiktningshallen. Tänkte att jag kan väl lika gärna sitta där och lyssna på rättegången i Norge medan jag väntar...

Incheckad och klar fem i nio. Satte på radion, lutade mig tillbaka och såg fram emot en stunds meditiation där på parkeringen. Innan jag hunnit tänka tanken färdigt blinkade mitt regnummer på skylten och port nr 5 öppnades. Som yrvaken och nyväckt såg jag mig förvirrat omkring. Redan???  Och då blir det ju sådär ni vet; "va, är det redan jag, herreguuuud, hur sättar man igång bilen, var är växelspaken, ska jag köra in i DEN porten, gaaaaah va SMAL den är, hur långt fram ska jag köra, tänk om jag kör på gubben..." och tja, ni vet.

Men jag körde in och klev ur och sa att "jamen så bra att jag fick komma in så fort" och farbror besiktningsman hummade nåt.

Sen sprang jag runt och i vägen för andra bilar, besiktningsgubbar, apparater och maskiner och det spelade ingen som helst roll var jag ställde mig - hela tiden var det något eller någon som skulle fram precis just där.

Å besiktningsfarbrorn hummade vidare och klämde och skakade och jag tänkte att jaja, VAR det inget fel på bilen så blir det väl som han håller på, och sen sa han att "det är ju en riktig pärla du har här, jag hittar inga fel alls" och jag blev alldeles stum och tårfylld. "Är det säkert? Inte minsta lilla lilla fel? Inte nåt???" och han sa att det var en "priiiiima bil".

"Jamen jag vill ju ha en NY bil" sa jag. "Hur ska jag kunna motivera det för min man när du säger så??" och han sa att han inte kunde begripa varför jag ville ha en NY bil när jag hade en så bra bil redan nu?

Sen fick jag ett tomt papper i handen som sa att "du kan se dit i stjärnorna efter en ny bil lilla gumman" typ och körde bedrövat därifrån.

Jag la upp en ny strategi innan jag ringde maken. "Du! Bilen är kanon, inte en anmärkning. Å nu har jag ju bevisat att jag KAN ta hand om bilen så nu måste jag ju kunna köpa en ny, eller hur? Å eftersom den här är så fin så får jag ju en del i inbyte så..." Å då sa han att det var ju bra och vilken tur för då skulle den minsann hålla ett år till och jag tjurade och la på.

Jag vill ha en Toyota Auris. En ny. Diesel. Ljust bäbisblå. Japp!