Idag har jag funderings-dag.   

Rättigheter är bra grejer! Toppen faktiskt. Jomen det är det väl? Alla har vi "rättigheter".

Vi kan säga vad vi vill, vi kan tycka vad vi vill, tänka vad vi vill... Det är kanon! 

Men ibland, lite med jämna mellanrum, brukar jag fundera på hur samhället skulle se ut om vi förhöll oss lite mer hänsynsfulla och inte alltid så principfast hävdade denna rätt...

När jag är ute och går på stan och kommer till ett övergångsställe så gör inte jag som många andra gör - kliver rätt ut bara för att det är min "rätt" att göra så. Jag stannar upp, försöker få kontakt med eventuella bilförare för att se om dessa noterat min avsikt att passera över gatan eller inte. Ja, jag VET att jag har rätt att bara stolpa över, men av ren hänsyn kan jag i detta läge ödmjukt kliva åt sidan för mina rättigheter och låta en bil som är väldigt nära passera först.

Det är ju så att det där med rättigheter är något som egentligen bara håller i rättegångar. Kör bilen på mig så vinner jag förmodligen i en rättssal - bilen skulle släppt förbi mig!

Men hur intresserad är jag av att få rätt om det innebär ett liv i rullstol? Hur intresserade är mina anhöriga av att vinna en rättegång om jag inte finns längre i alla fall? Förmodligen hade alla blivit lyckligare om jag då avstått min rätt och stannat, låtit bilen köra först och sedan ägnat fem minuter åt att vara "irriterad" ()  på idioten och fortsatt med mitt oförändrade liv.   

För ett par år sedan följde jag en hätsk kommentarsdebatt på någon lokalblaskas hemsida. Folk som hette "Jag vet bäst" och "Klokare än andra" skrev det ena inlägget värre än det andra och till slut kunde jag inte låta bli; jag skrev en kommentar där jag konstaterade att "det är inte konstigt att det ser ut som det gör i världen - det räcker ju med att se hur människor beter sig här..." Genast kom då kommentaren "Vi har yttrandefrihet och rätt att säga vad vi vill!"

Visst har vi yttrandefrihet. Ja, alltså, så länge vi håller oss inom de politiskt korrekta ramarna för "hets mot folkgrupp" och diverse andra snyggt inlindade begränsningar i yttrandefriheten. Men ger det oss automatiskt rätt att förolämpa, kränka och idiotförklara alla som tycker olika???

Yttrandefriheten - innebär den att vi har rätt att medvetet vara elaka, nedlåtande och allmänt otrevliga mot varandra?

Ibland använder vi våra "rättigheter" på ett sätt att det kränker miljarder människor samtidigt. Mohammedkarikatyrerna kränkte 1,2 miljarder musilmer
t ex. Är det verkligen så nödvändigt att använda sin "rätt"? Hade man inte kunnat visa hänsyn istället? Jag menar, vi som lever med grundlagsskyddad yttrandefrihet vet ju om det ändå, måste den statueras i exempel bara för att det går?

Och vari ligger skillnaden när då kränkta människor letar upp en paragraf någonstans som säger att "vi har rätt att döda alla som kränker oss!"?

Jag vet inte. Jag tappar liksom filosofiska tråden i det resonemanget. För hela tiden landar allt i ett enda stort förlorande. Eller finns det någon i det sammanhanget som är lyckligare nu än innan?

Jaaaa... Det är väl vad jag har funderat över så långt...

Ja, och så konstaterar jag att det är min rätt att vara en bitch! Fast av hänsyn till omgivningen tänker jag inte utnyttja den rätten just idag. Kanske...   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...