Bortsett från grusvägar och hjulspår i skogen har jag en passion för övergivna hus. (Och ostbågar och mjölkchoklad, mozarella och rosévin såklart, men det tar vi en annan dag).

Det växer historier i mitt huvud när jag ser ett övergivet, halvraserat hus. Jag hör röster! Väggar som talar till mig, berättar historier som sedan länge glömts bort av människor. Jag hör ljud av skratt, sorl och stillhet, jag ser ljussken från fotogenlampor och stearinljus.

Borde jag bli orolig...? Tror inte det. Se här och hör efter - ni hör dem ni också!

En gardin i ett fönster... Vem satte upp den? Blev hon/han nöjd med resultatet? Vem sydde den?

Möbler... Någon har valt den, någon har placerat den i huset. Någon har dragit ut lådor, plockat upp saker och lagt tillbaka saker. Vilka saker? Vem ställde dit den?

Ser ni den vita dörren längst bort, den som öppnar till nästa rum? Fullkomligt underbar dörr... Hur många har öppnat och stängt den dörren? Slagit igen den i vredesmod, stängt den tyst för att inte störa...?

Många rumpor har slipat den här sittringen... Vems rumpor?

I det här huset bodde bl a Ante och hans fru och deras barn. I en jordkula, nedgrävd i jorden. 3x4 meter stampat jordgolv... Social samhällsklass av lägsta rang. När det snöade för jäkla mycket snöades de in och fick mat av byborna genom skorstenen...

Idag ser det idylliskt ut. Vacker gärdesgård, ett tak som gör mig grön av avund... Upplevde de som bodde där det vackra omkring dem? Fanns det ens något vackert i deras liv?

En sommaräng... Sommar på landet.

Ack hur många barfotabarn har sprungit över denna äng, tyngda av vattenhinkar och fattigdomens bördor? Hur många barfota, nyförälskade smålänningar har gått över ängen hand i hand, hamnat i gräset och därmed i olycka?   

Vi har ju alla läst och sett Rasken. Och Emil. Och Utvandrarna. Här i Småland kan man själv vara med i både böckerna och filmerna. Det gäller bara att lyssna på rösterna...   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...