Jo, jag var ju på Tupperwareparty hos Vackra Anna och jag köpte en sprits. En Tupperwaresprits. Fast jag inte behövde någon egentligen, den var liksom bara… typ braåha!

Nu har den kommit och den är precis lika fin som den var när jag köpte den. Gul och orange. Och dragspelig. Och har massor av olika såna där hål man kan spritsa med, randigt, rakt, fyrkantigt och ja ni vet…

I min glädjeyra över att vara ägare till en gul och orange Tupperwaresprits sitter jag nu här och funderar på om jag inte borde använda den till nåt… Kanske borde jag spritsa lite med den? Baka en gräddtårta?

Med handen på hjärtat – jag har aldrig spritsat något i hela mitt liv. Förutom nån enstaka gång när jag fått storhetsvansinne och fått för mig att göra gräddblommor på nån fölsedastårta kanske. Nu kan jag inte bestämma mig för om det beror på att jag a) inte ägt någon Tupperwaresprits eller b) jag helt enkelt aldrig haft behov av att spritsa saker…

Om det beror på a) så är det ju kanonbra för då är det ju bara att sätta igång nu!

Jag bakar en gång om året. Till jul. Lussekatter. Mig veterligen spritsar man inte lussekatter.

Fast å andra sidan – varför inte? Måhända skulle jag spritsat alla mina lussekatter om jag bara haft en gul och orange sprits?

Nu kan jag kanske börja baka två gånger om året – spritsade kakor på sommaren och lussekatter till jul?

Inte för att vi äter spritsade kakor i vårt hus, men även det kan ju bero på att vi aldrig har några. Vi har ju aldrig haft någon Tupperwaresprits!

Hur som helst – den är snygg, den är rolig och det är förmodligen det dyraste vi har i vårt kök just nu. Förutom spisen. Kanske ska jag bara lägga den i en låda och skriva ”Oanvänt arvegods” till barnen att öppna efter mitt frånfälle…

Annars kan man ju alltid spritsa potatismos. Falukorv och spritsat potatismos måste ju vara the shit liksom!

 - Måste jag följa med till stugan?

- Ja.

- Men äh, MÅSTE jag?

- Ja.

- Jag kan väl få stanna hemma, jag fixar det!

- Nä.

- Kom igeeeen, jag vill inte följa med, jag kan vara hemma!

- Nä.

- Ååååhhhh, trååååååkigt!!!!!!

- Ja.

- Varför MÅSTE jag?

- Därför.

- Lägg aaaaav, jag kan följa med ett par dagar och sen åka hem?

- Nä.

- Men kom igeeeen nurå, jag kommer ha pisstråkigt, jag vill va hemma!

- Nä.

- Snällaaaaaaa....

- Näääääää.....

I 14 år har jag försökt lära det här barnet att lägga sig på kvällen, stiga upp på morgonen, tvätta sitt hår, lägga undan sin tvätt, städa sitt rum, tillbringa åtminstone en halvtimme om dagen i miljöer som inte påminner om en bildskärm, äta mat åtminstone nån gång om dagen och därtill försökt övertyga honom av fördelarna med att ha lakan i sängen.

När han visar att han kan det ska han få stanna hemma när vi andra åker till stugan.

Det känns som om förutsättningarna för att min goda uppfostran ska ge resultat till nästa år! Åtminstone av de spottande och fräsande kommentarerna om "dööööden", "#¤¤%%#¤" och andra inte så lämpade för skrift-tillmälen.

Japp. I´m a goooood parent!