Dagen som varit i en Normal Familj:

Mamman vaknar i sin säng, kliver upp och säger att det hade väl varit skönt att åka till Öland och bada och sola idag? Lillfisen ska på kalas och vi kan göra oss klara och åka direkt när vi hämtar honom?

Maken tycker det är en strålande idé, mamman väcker övriga barn och meddelar att "tio i ett åker vi". Alla blir jätteglada och står färdiga redan kvart i ett, naturligtvis.

Sen åker Normala Familjen till Öland, hämtar kalasbarn på vägen och tillbringar en angenäm dag tillsammans och har det jättemysigt!

Eller hur, så funkar det i alla familjer - utom i Dysfunktionella Familjen.

Dagen i Dysfunktionella Familjen:

Mamman vaknar på soffan efter att ha somnat framför filmen som alla tittade på igår kväll (som f ö var en film mamman själv hett önskat se och sett fram emot länge. Mamman såg ca 20 minuter... Övriga familjen påstår att den var helt okej). Hon föreslår en sol- och baddag på Öland och maken tycker det är en bra idé. Arvingarna väcks med meddelande om att "tio i ett åker vi".

Sen tillbringar mamman en timme med att bre mackor, packa badsaker och göra sig själv iordning och halv ett är hon klar.

Tjugo minuter i ett kommer maken och säger sig leta efter en handduk - han ska duscha... "NU?" säger mamman i Dysfunktionella Familjen. "Vi ska ju åka nu!"

Pappan mumlar att han haft noll koll på klockan och stressar in i duschen. Bra idé att duscha innan man åker till stranden, verkligen!

Medan mamman sitter och väntar på att han duschat klart kommer mellanfisen och börjar plocka fram mat... Mackor och grejer. "Va GÖR du" frågar mamman, "vi ska ju ÅKA NU!!" Då visar det sig att mellanfisen inte ätit frukost. Klockan tio i ett. "Nä, lägg ner, du får ta en macka av dem jag brett till stranden" säger mamman varvid sonen blir galet sur för "ingen har sagt vi skulle åka tio i ett minsann...".

Till slut, fem i ett, står alla och stampar och ska iväg och då låser mellanfis in sig på toaletten. Lillfisens kalas slutar ett och det tar minst tio minuter att köra dit... "Man ska du meeeeed eller?" frågar irriterade mamman varvid mellanfis svarar "Nä".

Mamman blir skogstokig, ropar till övriga familjemedlemmar som lastar bilen att de kan ta in allt igen för det blir inget åkande och sen drar hon iväg i hundraförti för att hämta lillfis på kalas.

På kvinnors vis anser hon naturligtvis att maken förstår och inser att hans roll nu är att packa sin bil, ha allt klart till hon kommer hem och att han skaffat kontroll över allt.

När hon kommer tillbaka visar det sig att han inte förstått någonting...

Visserligen SA hon inget om sina önskemål men vaffan - nåt borde han väl begripa själv?? I rena ilskan över att ständigt bli missförstådd och att ingen i hela världen tycker om henne drog mamman iväg med hunden ut i skogen. Detta var ingen lysande bra idé med tanke på att termometern stod på 32 grader i skuggan och där går väl gränsen även för mammor som är martyrer av födsel och ohejdad vana...

Nåväl, efter diskussioner och snack kommer även Dysfunktionella
Familjen iväg. Förvisso inte till Öland, klockan var lite väl mycket för den utflykten, men väl till stranden. Och det var varmt i vattnet, alla var snälla mot varandra (även mamman blev snäll efter lite guppande i havet) och barnen grävde ner varandra i sanden.

(Undrar om inte mamman i Dysfunktionella Familjen övervägde möjligheten att låta bli att gräva upp dem igen, men det tror jag inte).

En dag på stranden - hur svårt kan det va?   

Skrivbordet är - TOMT!!!

Jag går HEM!!

Jag kommer inte tillbaka förrän om FYRA veckor!!!

Hit alltså. Imorron ska jag göra samma sak på mitt andra jobb.

Men från Midlövs Bygg säger jag bara: Trevlig semester killar, vi ses i augusti!

Pöss o kraaaaaam!   

Egentligen borde jag ha jobbat idag på min lediga dag. Ni minns kanske att jag utlovade ett rent skrivbord på fredag eftermiddag? Jupp. Det KAN nu bli så att det ligger något litet papper kvar, okej? Varför? Tja, vad hade ni valt om ni fått välja på

1) jobba ledig dag

2) en dag som den här;

Jamen precis, jag menar det!

Så valde jag också!

Imorron ska jag jobba jäääätteläääänge!

Jag är inte generellt förtjust i glass. Jag äter glass, men jag kan lika gärna vara utan. Ingenting jag direkt frågar efter eller har nån craving för alltså. Bjuds det så visst, men annars - inget jag tänker på.

Nåväl.

Har ni sett de där små, exklusiva glassburkarna i specialfrysen i affärerna? Små, godisfyllda glassburkar som heter Tom å Jerry eller Ben Hur eller vadenuva... Ben & Jerry var det nog. Helt vanliga glassburkar i papper men som kostar lika mycket som saffran eller ett par nya guldörhängen ungefär...

Sånt gör mig lite nyfiken! Jag menar, en liten pytteburk med glass som kostar en förmögenhet måste ju bara vara som att äta guld, eller hur?

Mot alla mina grundläggande principer köpte jag glassen. TVÅ burkar. Á 50 kronor styck. Japp, jag skäms, men jag måste erkänna, annars kan jag inte fullfölja det här inlägget.

När jag kom hem gömde jag burkarna i frysen och meddelade mina barn att de fick hålla sig till BigPacken i tresmak för detta var "mammaopappaglass".

Jag öppnade nyss båda burkarna, satte mig väl tillrätta och förberedde mig för en glassupplevelse bortom denna värld. Jag menar, det är väl det det minsta man kan begära för DET priset!

Till alla er som inte provat - köp ni lugnt ett paket GB gräddglass även i fortsättningen.

Ben & Jerry smakade - glass! Den var kall, den var glassig och just nu önskar jag bara att någon ville vara vänlig nog att informera mig om anledningen till detta fullkomliga vansinnespris för ett sketet glasspaket!!??

Gott? Jodå.

100 spänn gott? Nej.

Jag går och lägger mig och skäms i ett hörn.   

Nu är det nedräkning - fyra dagar kvar till semester!

På dagarna svettas jag och på kvällarna är det valupptakt i diverse olika möteskonstallationer.

Man kan säga att det är hett på alla fronter, förutom på bloggfronten. Tiden räcker inte till, inte energin heller. En tidning skall ges ut och jag måste skriva massa grejer som jag inte heller hunnit med.

Sen vill jag plocka jordgubbar - någon som vill följa med? Tänkte ta det en dag i nästa vecka.

Måste ila vidare - har ett fönster som skall målas!

Hörs!

Visst undrar ni jättemycket var jag tillbringar mina dagar egentligen? Visst gör ni? Och hur jag har det och så. Ja, jag trodde väl det!

Eftersom min chef har vänligheten att sponsra den här bloggen till och från (det HAR hänt att jag bloggat på arbetstid nån gång) fast han inte har en aning om det så tänkte jag göra lite reklam här och nu, okej?

Här har ni alltså mitt andra hem; Midlövs Bygg AB i Karlskrona!

Här sitter jag om pysslar om alla mina snickare, 13 stycken, och ser till att de få lön och så. Sen sköter jag ekonomi, bråkar på chefen och skriver offerter.

Förutom att vi bygger om, bygger till, renoverar  bygger vi såna här Eksjöhus!

Vi delar lokaler med Rickard och Pernilla som i sin tur säljer Eksjöhusen, vilket är himla bra för jag hade nog blivit ganska ensam annars... Det är ju inte så att mina snickare hälsar på särskilt ofta, de är ute och hänger i byggställningar för det mesta. Ibland ger jag dem lite fel lön bara för att de ska ringa mig så jag får prata med dem...   

Ser det stökigt ut kan jag lugnt meddela att det är en ren tillfällighet - vänta till nästa fredag, då kommer det inte synas så mycket som ett notisblock på den arbetsplatsen när jag går hem!

Sen har jag ju också ett tredje hem, nämligen det här:

Här sitter jag och roar mig med ännu mer ekonomi ett par eftermiddagar i veckan, på Advokatfirman Björn Lindmar AB. Hos oss jobbar två advokater, två sekreterare å så lilla jag då... Tidigare jobbade jag halvtid här också men det blidde lite mycket jobb så jag bantade ner mina arbetsuppgifter, de anställde en annan sekreterare och jag sköter numera bara ekonomin. Ja, och dricker kaffe förstås!

Jaaaa, så nu vet ni - behöver ni snickare, nytt hus eller en advokat så vet ni var ni hittar dem! Fast planerar ni större byggnationer så lägg planerna till efter årsskiftet, för just nu är det knökfullt... Nån liten smårenovering kanske går att knö in under hösten, men jag lovar inget! Ni kan ju alltid skaffa lite juridisk rådgivning medan ni väntar!   

Och nu - åter till verkligheten...   

Åh, denna ovän, ej bjudna, som flyttat in i min själ

Jag kallar den Ångest och den vill mig inte väl

”Prestera! Leverera! Lämna av - och gör det jävligt bra!”

är nutidens mått på om jag är nåt att ha…

Men är det verkligen så det ska va…?

”Du är väl flexibel? Dynamisk? Jonglör?”

Moderna klyschor som haglar i världen utanför

Och klart jag är det – hur skulle det annars gå?

Med livet jag bygger och mål jag vill nå

”Jajamen, jag är allt det där du säger” svarar jag då

Sen står man i skiten, upp till bevis!

Alla bollar i luften, det går på nåt vis

Så länge ingen frågar hur det egentligen går till

Så länge man inte frågar sig ”är detta vad JAG vill?”

Man håller bollar i luften om man inte står still…

Men vänta nu här… Drar ett djupt andetag

”Är detta mitt liv och är detta jag???”

Alla som frågar om klyschor får jakande svar

Men glömde jag kanske fråga vari detta JAG var?

Och minns jag längre mina drömmar när jag en dag är klar…?

Så enkelt att följa den, alla människors ström

Så enkelt att dela, alla människors dröm

Så enkelt att glömma sig själv i viljan att prestera

Att glömma allt viktigt i önskan att leverera

Men så svårt att säga ifrån – nu vill jag inte mera!

Det här cirkuståget vill jag inte mer åka med!

Jag ska leva mitt liv och göra det i fred

Rena min själv från min ovän till gäst

Fokusera på dem som behöver mig mest

och leva det liv där jag mår allra bäst!   

Det finns en funktion här på bloggen där man kan gå in och kolla hur besökare hittar just min blogg. Man kan se länkarna varifrån de "surfade in" just här.

Intressant att notera är att de som googlar och hamnar här på min blogg oftast googlar på "naken i duschen" (landar på mitt inlägg om duschdraperier i offentliga duschar) och "nanodefinition mascara" (landar på mitt inlägg om dagens i-landsproblem; maskaraväljandet). Tänk att de sitter massa människor därute och googlar på naken i duschen, det är helt fascinerande! Vad letar de efter? Vart hoppas de landa? För det var nog knappast detta, en blogg om absolut ingenting de hoppades på att hitta!   

Väldigt många människor skriver dikter i sina bloggar har jag sett. Sen får de massa tummen upp eller kommentarer om "ooooo, underbart" eller "precis, jag gråter och känner likadant" och sånt.

Undrar om det funkar här också? Tror vi ska prova och se:

Morgonrodnad

Fågelkörer, soldis och humlesurr

Möter mig när jag slår upp min ytterdurr (sorry, nöden har ingen lag)

Kaffe på en stol på en altan

Ett bra sätt att möta den nya da´n

Viktiga planer skall smidas

Om hur dagen skall genomlidas

Å vad ska man ha för kläder?

I detta varma väder

Hur ska jag få upp min pilt?

Som ligger och trynar under sin filt

Alla papper jag måste hinna vända

Innan dagen nått sin ända

Och middag - vad ska vi ha till mat?

Varför ska alltid jag fylla våra fat?

En insekt flyger från ros till ros

Innan han ger upp och drar sin kos

Han har inga bekymmer som jag

Han behöver inte planera sin dag...

Va? Vad säger ni nu då?? Hahaaa, trodde ni inte va, att jag dolde värsta poeten under min grisskära hud!   

Lyrikförlaget - here I come!

Oooo, kul detta, nu måste jag börja fundra på nästa vers!