...jag har inte gått under jorden...

Jag jobbar. Och jobbar. Och sitter i möten. Och skriver grejer. Och jobbar.

Nu känner jag att att mina armar börja domna när jag tänker på jobb. Att jag får svårt att andas. Jag drömmer om jobb och vaknar i gryningen och hyperventilerar.

Tror det är lite mö nu...

Men jag återkommer. När jag kan andas normalt igen.

Snart, hoppas jag...