Häxornas högtid. Borde känna partystämning, förväntan och glädje. Putsat kvasten, kammat katten och allt det där. Står där, redo att taxa ut

Fast jag känner mig lite låg om jag ska vara ärlig. Tänkte så mycket om den här veckan där jag skulle ha semester själv och det blev ingenting av tänket. Ångest ångest...

Sånt drabbar mig ibland. Helt obegripligt, utan förvarning men bara när jag är ledig. Ett behov av att krypa under en sten, in i en glasbubbla eller helt enkelt bara låssas som jag inte finns. Måhända kan jag skönja en förklaring till att jag alltid sett och ser till att ha miljoner saker omkring mig?  Ett bra sätt att fixa så att jag inte hinna tänka tankar jag inte vill tänka.

Ledighet på egen hand gör att jag hinner reflektera och tänka på saker jag gjort, sagt och menat och det kan ge ångest. Likaså har jag tid att tänka på saker jag borde göra, har framför mig och som kanske borde gjorts för länge sedan, det ger ännu mer ångest.

Det är ganska ironiskt egentligen. Vi pratar onda cirklar här. Att begrava sig i jobb, uppdrag och aktiviteter för att undkomma obehagliga tankar som kommer när man är ledig och tro att de försvinner genom det är att lura sig själv. Minsta lilla lucka och allt rasar omkring mig som vid en jordbävning. På det viset bäddar jag in mig själv i en tillvaro där jag aldrig kan vara ledig i lugn och ro...

Nu är min ångestladdade tillvaro trots allt bättre än många andras. Jag har orsakerna, jag har insikten och jag har lösningen. Nu ska jag bara orientera mig lite, ta ut färdriktningen och hitta stigen ut. Förmodligen gör jag som vanligt - jag tar flyget. Eller kvasten. Det är enklare än att springa sig trött. Genvägar ni vet, genvägar...

Vem vet, en vacker dag kanske jag t o m går hela vägen, möter alla hinder och mejar ner dem!

Men inte idag.

Broom flight 45 från Ångesten till Harmonin, asking for permission to take off...?