Hälsar på Norrland en sväng, firar födelsedagar och inspekterar E4:ans framfart över villaområden, elljusspår och hästhagar.

Omväxling förnöjer!

Jag inser att jag, med ålderns rätt, börjar bli både glömsk och förvirrad. I min naiva ungdomlighet körde jag på a la partystajl till klockan fyra på morgonen innan jag ramlade ner i sängen, men jag glömde hur jobbigt det kan bli dagen efter... Alltså gjorde jag som alla andra gamla människor - jag sov middag! I tre timmar!! Sen tänkte jag att vaffan... så jag körde ett nytt party kvällen efter.

Nä, jag vet inte heller hur jag tänkte. Men jag kan säga att party no två blev varannan vatten och tidigt sängläge. Redan klockan tre på morgonen gav jag upp.

Lite sne över att föremålet för födelsedagspartandet är fem år äldre än jag och såg betydligt piggare ut än jag kände mig... Hm.

Försökte övertyga mig själv om hur pigg och alert jag var genom att tillsammans med äkta hälfter, hundar och arvingar promenera en sväng i skogen. Just i den skogen arbetas det flitigt med att dra fram en ny E4 så skogen var slut. Istället för vindsusande björkar och vilande mo fann vi grunden till en motorväg, skyltar med svarta streck - - - - - -  innan sprängning och ---------------- efter spränging, 10 grävmaskiner och en bergsborr.

Det är ju bra att det byggs nya vägar. Det är jättebra att stora europavägar som går tvärs igenom små, trevliga samhällen dras om och går utanför desamma. Men känslan av att någon knackar på min dörr och säger; nu får du flytta härifrån för vi ska köpa ditt hus och riva det känns lite sisådär...

Men det är så det funkar. Massor av människor har fått lämna sina hus, se dem rivna till stickor och sågspån och tvingats gilla läget. För en del människor är ett hus bara ett hus, men för andra är det kanske där de lagt sin själ, sitt liv och sin dröm. Hus väljer många med hjärtat, inte bara för att få ett tak över huvudet.

En känsla av vemod, sorg och nyfiken förväntan tar plats hos mig. Jag bor ju inte här, så jag kan tillåta mig vara frikostig åt båda håll.

Skulle de få för sig att dra fram E22 över min tomt skulle de förmodligen få asfaltera den över mig. Det hade blivit en VÄLDIGT bucklig E22:a!!

Imorron ska vi dra hemåt igen. På måndag är det dags att ta tag i sockernivåer, vikt och hälsa. Fast... efter de här dagarna lär det ta betydligt längre tid än planerat...

Ujujuj...