Jo, imorron bitti åker då storsonen tillbaka till Lund efter en hel sommar tillsammans med oss. Därifrån åker han sedan vidare till förmodligen ett av Afrikas mest Afrikanska länder - Malawi.

Medellivslängden i Malawi är 38 år... Hälften av alla barn under fem år är undernärda. 13% av barnen dör innan de fyllt fem... Som följd av den extrema fattigdomen riskerar barnen även att säljas som hushålls-, plantage- eller sexarbetare, och döttrar som barnbrudar. Sonen skall dit och praktisera som socionom med det här på något vis, detaljerna är lite oklara för min del men det är i någon form av organiserat hjälparbete.

Under sommaren har storsonen jobbat, ätit, handlat, roat sig, vilat sig och tränat. Han har mulat i sig hinkvis med förebyggande vacciner, mediciner och vitaminer för att klara omställningen. Han har en hel resväska full med papper, intyg, försäkringskort och telefonnummer.

Själva ska vi gå här vid fäbon och vänta...

Vi ska fortsätta vårt trygga lilla liv med problemställningar som hur vi ska hinna shoppa innan barn skall hämtas på fritids, om vi ska ha gräddsås eller Bearnaise till köttet och vem som ska dammsuga undervåningen.

Sonen ingår i den trygga världen och deltar i den typen av problemlösning.

Jag undrar lite om han kommer se det på samma sätt när han landar i Svedala igen i januari 2012?

Jag undrar lite vem han kommer vara när vi ses igen...

Jag undrar om jag inte borde följa med honom?