Svängde in framför fritids för att hämta liten tredjeklassare, lagom nyfiken på hur första skoldagen hade varit. Såg fram emot ett mysigt samtal i bilen hem...

Han kom glatt springande över skolgården när jag kom. "Wow, han är lika angelägen om att berätta som jag är att höra" tänkte jag.

"Mamma, mamma - får jag gå till Fritidsgården?"

"Fritidsgården???" Bilden av biljardspelande, coladrickande tonåringar och en rad Epa-traktorer flimrade förbi i skallen. "Men snälla du, du är väl inte... du får väl inte... du kan väl inte... Eller?"

Fritidsgården är från tredje till sjätte klass. Fritidsgården är öppen för alla barn som är gamla nog att vara ifrån sina föräldrar mellan klockan 17-20 på måndagar. Det är toppen!!

Vad som är mindre toppen är att min lilla, lilla fis råkar vara precis så gammal...

Jag fick köra hem själv. Klockan åtta ska jag hämta hem honom igen. Klockan åtta! Borde inte små, små barn som han sova ungefär då? Eller... Kanske måste jag lära mig att tänka om. Inse att han överlever på 10,5 timmars sömn per natt  när man går i tredje klass. Att det inte längre handlar om små, små barn utan om mellanstora barn med gluggar i munnen och ett frigörelsebehov.  Att om jag vill ha en bebis att dutta med får jag kanske börja jobba på en ny. Eller en hundvalp. Hundvalp funkar också...

Vad säger ni - ska jag börja rucka på gallerdörren och släppa ut honom? Eller ska jag lyda min instinkt och låsa in honom hos mamma, slänga nyckeln och låssas som den aldrig funnits?

Haha, nädå. Jag öppnar...

I´m a goood parent... *suck*

Första dagen i tredje klass... Ny fröken, nytt klassrum, två nya klasskamrater. 20 elever i ett klassrum utan syre. Är ventilationsanläggningar bortsparade tro?

Men denna förväntand, denna glädje att återse kompisarna, de nya pennorna, suddisarna och pennvässarna - man kan nästan ta på stämningen! Välkammade med nystrukna kläder, nya skor och skolväskor lyssnar barnen på frökens "Välkomna tillbaka"-tal.

"Vad har ni gjort under sommarlovet då?" (den obligatoriska frågan, vem minns inte den?)

Sonen berättade att han varit på Öland och att han tappat två tänder. Efter den utömmande berättelsen såg han åt mitt håll för att få bekräftat att det han sagt var rätt och riktigt. Jag nickade, lättad över att han inte sagt "spelat dator, spelat DS och sett på TV och tappat två tänder varav Tandfén glömde bort att betala för den första".  Det är ju trots allt en ny lärare och det är ju onödigt att gnugga in att han förmodligen har värsta sortens "bad parents" första skoldagen...

Lagom till traditionen "rulltårta och saft" åkte jag till jobbet. Onödigt att utsätta sig för sockerrullade frestelser om man inte måste!

Promenerade en lång runda igårkväll - i maklig takt förvisso men ändå - med en god vän. Goda vännen har en moped som hon erbjöd mig att prova... Med viss tvekan så "okej då". Jag nämnde nog att det var 30 år sedan sist men hoppade elegant över biten om att jag avslutade DEN moppesejouren med en omkullkörning som hade fått Kenny Bräcks avåkning att se ut som ett kraftigt hopp över en vägbula...   

Men jag körde och det var vansinnigt kul!!! Inatt drömde jag att jag körde barn till skolan på en röd moped och att det tidsmässigt gick snabbare än med bilen! Jag hade hunden i en öppen packväska på styret. När jag vaknade fick jag ägna ett tag åt att komma över besvikelsen att det bara var en dröm.

Nu ska jag ägna dagen åt att med en knapptryckning höja och sänka mitt skrivbord. Yeeeeey!!!