Ligger för döden i soffan och undrar vad det är för konstiga ljud som hörs i huset - det smäller, knäpper och låter som om någon gör inbrott i källaren. Hade jag inte haft så vansinnigt ont i halsen så hade jag gått och sett efter men orka... Hunden skäller och lever också, nåt  konstigt är det!

Istället stannar jag kvar här med datorn på magen och surfar runt bland alla sajter som jag tycker borde kunna hjälpa mig att ta tag i mitt liv! Igår kände jag mig bättre än idag och hade stora planer; på måndag är jag garanterat till fullo återställd och kan börja mitt nya liv - igen. Ni vet; viktnedgång, rökstopp, motionsstart, blodsockernivåer...
Blir lika nedslagen för varje sida jag hittar: överallt menas det att JAG måste göra en massa! JAG måste planera in motion, JAG måste ha koll på vad jag äter, JAG måste fimpa och kämpa... Vaffan, jag vill ju hitta något som säger "Vi fixar detta åt dig!"

Där ligger eventuellt mitt stora problem. JAG orkar inte. JAG har redan försökt och gång på gång bevisat att jag inte kan själv.

Överallt måste jag också BETALA för att få veta hur jag ska bli äldre än 48, och jag vägrar betala för saker jag inte ens vet om de hjälper. "Bli guldmedlem, få ditt personliga mat- och träningsprogram". Personliga, kiss my ass... Jag vet inte hur många medlemsavgifter på den ena sajten efter den andra jag redan har betalat och sagt upp, inte fan är jag varken smalare eller mer vältränad för det! Berikad med teoretiska kunskaper möjligen, men uppenbarligen hjälper inte det.

Hur som helst gjorde jag ett "hälsotest" på någon sajt. Kryssade i miljoner frågor om mitt fysiska, mentala och galna tillstånd. (Summan av hälsotestet blev naturligtvis att jag skulle betala 300:- så skulle de få mig i shape, men jag bara vägrar). Resultatet sa i alla fall att jag var en stressad, harmonisk, nöjd, otränad, målmedveten människa som censurerade mina egna behov... De kunde väl lika gärna skrivit "med en kraftigt utvecklad personlighetsklyvning" också. Jag menar, kan så många motsägelsefulla personligheter rymmas i de här 163 centimetrarna så är det inte konstigt att den sväller lite här och där!

När det kommer till mig själv och min fysik så är jag allt utom målmedveten! Jag är möjligen behovsmedveten, men där stannar all medvetenhet. Möjligen är jag målmedveten ifrågan om hur mycket jag VILL väga, men när det gäller att ta sig dit lyser målskotten med sin frånvaro.

Varför ska det vara så fruktansvärt jobbigt att ta tag i ett komplett förfall och bygga om? Det finns någon form av mental megatröskel a la Kinesiska muren planterad i min hjärna som vägrar låta sig flyttas en milimeter! Jag tar mig inte över den helt enkelt!

Det är så mycket skönare att sjunka ner framför TV:n med fika och godis än att dra på sig gympaskor och lubba runt i skogen med pannlampa på kvällarna. Det är så mycket godare med en påse lösgodis än med gurkstavar och med en semla istället för ett äpple!

För närvarande kan jag inte äta alls för min hals är full av taggtråd. Men när jag blir bra ska jag nog fira med en semla! Eller en gurkstav... Den som lever får se!