"Banken, växeln"

"Hej, jag heter Blabla och jag behöver få ut ett ränte- och kapitalbesked per det och det datumet sänt till Blabla AB"

"Jahaaaa... Hmhm... Men då tror jag att jag får koppla dig till kundtjänst, ögonblick"

*koppelkoppel*

Automatröst; Det är många som ringer, vi tar strax emot ditt samtal...

Tiddelipom, tiddelipom...

"Tack för att du väntar..." (Ja, vaffan ska jag annars göra...?)

"Banken kundtjänst, jag heter Blajblaj"

"Hej, jag heter Blabla och behöver få ut ett ränte- och kapitalbesked per det och det datumet sänt till Blabla AB"

"Mhm... Men... det är inte era konton..."

"Nä, blablabla, dödsbo, blablabla..."

"Hm, okej, men då ska du tala med den och den avdelningen eftersom det ska skickas till annan adress än dödsboets, jag kopplar dig vidare"

"Okej, tack då..."

*koppel koppel*

Automatröst: Vi tar emot ditt samtal så snart vi kan...

"Banken, den och den avdelningen"

"Hej, jag heter Blabla och jag skulle behöva få ut ett ränte- och kapitalbesked per det och det datumet..."

"Gäller det ett dödsbo?"

"Ja, precis"

"Aha, men du, innan du fortsätter ska jag koppla dig till Arvsavdelningen (hade ingen aning om att bankerna ens HADE speciella avdelningar för dylika ting), ett ögonblick!"

"Suck... Okej, tack..."

"Arvsavdelningen, Blajblaj Blahajsson"

"Hej, jag heter Blabla och jag skulle behöva få ut ett ränte- och kapitalbesked per det och det datumet sänt till Blajblaj AB"

"Åh, jahaja, men då måste du maila den beställningen till oss så vi har ett underlag... "

"Öh, jaha..."

"Ja, maila till mig direkt så jag har något att gå på, adress vart det ska skickas och så..."

"Suck... Okej, men jag gör väl det då..."

*Knappel knappel, tryck tryck, mailamaila.."

Vet ni? Jag saknar verkligen gamla tider ibland. När man kunde ringa ett/en lokalt företag/myndighet/instans direkt, få tala med en tjänsteman som visste varifrån man ringde. På den tiden när tjänstemannen kunde ge ett NAMN på den man skulle tala med och inte bara "koppla mig till en avdelning".  Då, förr i tiden, innan alla företag sparade in på den mänskliga kontakten och placerade ut datastyrda röstmeddelanden med hundrafemtioelva alternativ till knappvalstryckningar. Jag minns t o m hur det var när en tjänsteman, oavsett sektor eller företag, kunde säga; "okej, men du, jag stoppar pappren i ett kuvert och lägger ut i receptionen så kan du bara komma förbi och hämta när du har tid!"

Nu finns inga receptioner längre och de jag talar med sitter i Kiruna eller Malung... Ingen vet vem jag är, varifrån jag ringer och chansen att få tala med samma person två gånger är lika stor som att jag ska få ett renoverat badrum i julklapp.

Sen saknar jag hålkorten, räknemaskinerna med vev och snabbtelefonerna... Telefonväxelrummen bakom glasfönster där telefonluren hängde i ett snöre i taket... Tiden då lunch var mellan 12-13 och man knappade ut sig på bordstelefonen och kunde gå ut i lugn och ro, när fikapaus VAR fikapaus och mobilerna inte fanns.

Det var bättre förr!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...