Igår planterade jag om mina krukväxter. Kom plötsligt ihåg att jag läst nånstans att det kunde vara bra.

Blev lite förvånad dock – får man inte blomjord med i krukorna när man köper krukväxter??? I mina var det i alla fall inte en jordsmula, det var bara massa rötter! Fattar inte…

Lika förvånad blev jag över att jag efter detta drastiska tilltag plötsligt upptäckte att vissa av mina växter tydligen växer med bladen uppåt och inte hängande neråt?! Men det är ju lite kul att man plötsligt fått helt nya krukväxter i fönstren – ombyte förnöjer. Både mig och växterna, tydligen.

Annars var det innebandymatch igår och undertecknad hade den stora, ansvarstyngda uppgiften att sköta KLOCKAN! Det är ingen smal sak vill jag lova! Ujujuj… Har förvisso gjort det ett antal gånger förut men det är sååååå länge sedan så jag kom inte ihåg nånting. MASSOR av knappar att trycka på och lika många saker att hålla reda på. Man ska nämligen inte stoppa tiden varje gång domaren blåser utan bara ibland och under vissa förutsättningar. Dessutom är sista tre minuterna ”effektiv speltid” och DÅ ska klockan stannas varje gång domaren blåser. Och då ska man helst inte sitta där med en eventuell vaxpropp i örat, för då hör man inte skillnaden mellan gympaskor som gnisslar i golvet och domarens visselpipa… Råkar man ändå höra fel på dessa ljud så hörs upprörda föräldraröster från läktaren desto högre när de vrålar ”KLOOOOCKAN, KLOOOOOCKAN”  och man känner sig som om man är ansvarig för omröstningen i melodifestivalen.

Mhm, fråga mig – jag vet…

Men nu är matchsäsongen slut och lugnet skall därmed infinna sig. Framför allt hos maken som lever och andas innebandy hela vinterhalvåret.

Vinterhalvåret ja, det får vi nästan börja kalla för ”vintertrekvartsåret” snart va? I lördags var det vår och sol och idag var det åtta minusgrader…  Livet har liksom stannat av och alla går bara och väntar! Väntar på sol, värme och på att snöskiten ska försvinna. Det börjar kännas som när man är gravid och går över tiden! Så mördande trist…

Sen tänker jag på hur trötta alla är. Intressant fenomen det där; vi är vintertrötta, vårtrötta, semestertrötta och höstdeprimerade. Enda gången vi är på topp är under fyra veckors semester, men då aktiverar vi oss så till den milda grad att vi knappt orkar komma tillbaka till jobbet. Kanske borde vi fundera lite på om det finns andra anledningar än årstiderna som gör oss trötta?

Och kan någon förklara för mig: om jag köper två paket tulpaner och sätter i samma vas, varför växer alltid tulpanerna från det ena paketet mer än de andra? I mina tulpanvaser är alltid hälften av tulpanerna fem cm högre än de andra, trots att de var lika höga när jag satte ner dem...

Jaja, det var lite fundringar såhär på måndagsmorgonen. Hemma med två sjuka barn och känslan av att tagit fel på halsduken och taggtråd för egen del har jag inte så mycket annat för mig…