Jag har faktiskt haft en riktig helg, den första på så länge jag minns. En helg där jag konsekvent vägrat jobba! Jag har förvisso gått förbi jobbhögarna och blängt lite på dem, tänkt tanken "...men jag borde..." och sen vänt på klacken och sagt, högt och tydligt till mig själv: "Nope".

Ledig. Det är vad jag har varit. Helgledig.

Å det har varit så skönt!!

Jag har; lagat mat, somnat på soffan, kört om en dator, ägnat flera timmar åt att leta drivrutiner på nätet, hittat drivrutiner, hälsat på en bror, fått bästa middagen, sovit till middag, bakat typ hålkakor eller nåt, stickat lite på min tröja och konstaterat att den nog blir aningen för liten, planerat en avmagringskur för att komma i min tröja när den väl blir klar, kollat på film och vilat mig.

Nu har jag lite svårt att möta måndagen utan ångest över min lättja. Och jag blir så förbannad på mig själv - varför skulle inte jag klara att vara ledig en helg utan att ha dåligt samvete? Varför ska jag behöva ha ångest på morgonen för att jag inte jobbat hela helgen? Varför funkar inte min hjärna som den ska? Vad är det för FEL på mig???

I fortsättningen kommer jag faktiskt vara ledig alla helger. Jag tänker inte jobba fler helger och nätter. Det här vansinnesracet måste ta slut. Jag ska lära mig vara ledig!

Så det så! 

Annars har jag hämtat ut min bil från servicen och fått reda på att det är dåligt att köra med 1 kg luft i däcket. Varför har ingen berättat DET? 

För övrigt mådde den nog förhållandevis bra med tanke på att jag kört dubbelt så långt som jag skulle utan service. Toyota. Bra bil. Ospännande - men bra!