Om jag nu händelsevis råkat säga något ofördelaktigt om hästen, typ hamburgare eller annat elakt, tar jag tillbaka det! Hästar är underbara, ädla djur, vackra och lättsamma.   

Har precis haft ett fullkomligt suveränt ridpass i duggregnet, det var bara att gå ut och hämta in hästen, sadla och sen rida som några problem aldrig funnits i världen...   

Elegant i form - nåja, då och då i alla fall - snygga övergångar (åtminstone var femte övergång var kanon), lugnt och behärskat tempo (i alla fall hälften av tiden) och fullt kontrollerat rörelseschema (med jämna mellanrum).

Dessutom susade vi över megahinder, de var åtminstone 40 cm höga och vi svävade i luften två gånger av tre. Den tredje hoppade hon före mig, men det gick det med...

Wow, vilken riddag!   

Nu ska det ätas rester! Jansson har inte lämnat oss helt än...

Kram!

Funderade lite över varför jag känner mig så vansinnigt trött idag, men kom på att det måste bero på gårdagens idrottsaktiviteter - det sätter sina spår! En heldag med innebandy i idrottshallen skojar man inte bort. Nu var jag förvisso inte där som spelare men den mentala pressen som påhejare är ingen barnlek! Vann gjordes det inte heller, men Big Team Skruvemåla avgick som ett icke-besegrat lag genom att spela oavgjort de matcher man inte vann! Snyggt jobbat!   

Annars bestod dagen av en liten tur till affären mellan två matcher, det köptes
bl a  en flaska Pucko som inte hade åtdragen kork och som därför rann ut med ljudligt skvalande över övriga matvaror och tulpaner som tagit plats i kundvagnen. Därtill rann den vidare ner över golvet i affären och bildade en tjusig pöl ungefär vid godishyllan. Personalen på ICA var naturligtvis som alltid tillmötesgående och trevlig och kom med Torkyrullar och torkade av både varor och golv. Det torkades så till den milda grad att även streckkoden på min burk med Favoritsås torkades bort, varför det blev aningen förvirrat när burken skulle betalas...

"Jag ser inte streckkoden" sa kassörskan.

"Men jag kan hämta en annan burk" sa jag och snodde iväg. Nu fanns det inga andra burkar, så jag fick läsa priset på hyllan och kassörskan slog in den. Men hon behöll burken vid sidan om kassan, och tur var det väl att jag såg det för annars hade jag kommit hem utan sås...   

Nåväl, hela innebandylaget (huvudsakligen bestående av bröder, bröders respektive och bröders respektives barn med kompisar och en handfull egna söner) landade sedan här i Persson Casa för påskmatsförtäring. En angenäm afton - som alltid.

12 personer som äter middag genererar en del disk och diskmaskinen vägrade naturligtvis delta i evenemanget... Yey...   

Nu ligger huvuddelen av familjen utslängda i soffor och fåtöljer och "vilar" sig lite - utom maken som av någon anledning tycker han har energi att dammsuga bilen. Grattis till honom!

Själv tänker jag förflytta mig till hästhagen jag... När jag vilat klart!