Fascinerande det där med att ha olika åsikter.

Jag gillar oftast när man har olika åsikter i sakfrågor, det är det som ger intressanta diskussioner och stärker - eller försvagar - ens ståndpunkt. Ni vet; en idiot ändrar sig aldrig. Förmodligen hänger det ihop med att jag älskar att diskutera och det blir inte så bra diskussioner när alla tycker likadant.

Men jag har svårt för att en del människor inte kan skilja på sak och person. Att i serösa diskussioner bli bemött med tillmälen som "du är ju dum i huvudet" är t ex så under min värdighet att jag lägger ner direkt. Den nivån vägrar jag diskutera på.

Ikväll har jag kommit på en sak till som provocerar mig något oerhört! Det är när människor påstår att de inte fått komma till tals och sedan, på något konstigt sätt, vänder det till att det är "någon annans fel".   

Under våra stridsår för en fungerande barnomsorg i bygden har jag, som ibland hittar sakfrågor som jag verkligen brinner för, varit ganska aktiv. Naturligtvis har jag använt de forum som finns att tillgå i form av insändare, skrivelser och tidningskommentarer, dummare än så är jag inte.

Det finns nu de som påstår att den sida som inte håller med "deras åsikt kom inte fram". Öh... Vänta här nu. Nähä, varför inte då? Vill man något får man agera. Vill man nå ut med ett budskap så får man presentera det.

Gör man inte det så kan det knappast vara någon annans fel.

Det finns inga dörrvakter som öppnar och stänger för åsikter och tankar! Det handlar om att ta den plats man vill ha. Det kostar massor av tid, kraft och energi. Ibland är det väldigt dyrt. Men lev inte i villfarelsen att andra ska kliva tillbaka för att släppa fram dig gratis - så fungerar det inte.

Hundratals människor har sedan 2007 dunkat mig i ryggen och tackat för mitt engagemang. Jättekul, ger massor av energi och motivation att köra på.

Är det inte märkligt hur en liten, dum, anonym kommentar kan få en att totalt tappa den energin? Jag blir jättetrött!   

Nu är jag sur, grinig och trött. Igår jobbade jag i samma ställning, på samma stol framför samma dataskärm i 14 timmar. Nu ska jag gå å lägga mig så kanske, kanske jag blir snäll imorgon igen... För då har jag samlat ny energi igen.