Visst älskar jag mina barn. Gränslöst. Men ibland blir jag lite trött i öronen av dem. Ni vet – man sitter och grejar med något och de kommer och frågar massa saker; ”Tror du solen är ett jättestort lavaklot, kan man mixa all mat man äter på en dag och dricka den istället för att tugga, hur gör man ett utropstecken, hur mycket pengar tjänar ni, varför måste man ha vitaminer, hur långt är ett snöre?” osv osv.

I början är man sådär good parenting-aktig och i slutet är man i sin egen värld och upprepar ”jag vet inte” som ett meditationsmantra ungefär…

På mornarna är jag tämligen osocial. Jag vill bara vara tyst, vakna och inte snacka mer än nödvändigt. Min man är lite tvärtom… Frågar, pratar och undrar och språkar.

Jag mediterar varenda morgon: ”Jag vet inte”. ”Jag tror det”. ”Jaha”. ”Mhm”. ”Nä, jag är inte sur jag är trött…”

Var kommer alla miljarder frågor ifrån? Och varför tror min omgivning att jag sitter inne med alla svar?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...