Här sitter man i godan ro och äter paj och dricker kaffe med sin bror och hans familj när både min och makens mobil börjar plinga och blippa. "Ring mig på Skype" står det med avsändare Storson i Afrika...

Gör som jag blivit tillsagd bara för att få veta att sonen och hans resesällskap under sin vistelse i landet långt borta ätit råa cassavarötter under hela tiden och nu plötsligt informerats om att dessa är mördande giftiga om man inte tillagar dem...

Övertygade om att deras dagar är räknade men utan en aning om hur långt tid de har kvar att leva ber de mig kontakta sjukvårdsupplysningen...

Jag ringer dit, sitter i kö ett tag och surfar lite medan jag väntar på min tur. Jag läser att cassavarötter innehåller blåsyra, att det är livsfarligt att äta dem råa men att giftet försvinner om de tillagas...

När det är min tur och efter att jag kort, informativt och utan omskrivningar förklarat situationen och frågar om de ska dö säger sjukvårdsupplysningsdamen att "Ojojoj... jag har ingen ANING! Du måste ringa 112!"

Jag känner mig lite obekväm med det eftersom jag tror att 112 är för akuta ambulansärenden och jag känner att det kan upplevas långsökt att ringa dit för att få en ambulans till Malawi... Men jag får veta att de har en giftinformation så jag ringer ändå.

"112, vad är det som har hänt?" frågar en 112-röst.

"Jag behöver tala med giftinformationen" säger jag.

"Vad är det som har hänt" frågar rösten igen.

"Min son är i Afrika och har ätit blåsyra, jag måste veta om han ska dö" säger jag typ...

"Åh, jag kopplar dig dit!" ropar rösten och innan jag hinner hämta andan kommer nästa.

"Giftinformationen"

"Jo, alltså, min son yadayada Afrika, yadayada, blåsyra, cyanid och yadyayada" säger jag.

"Oj. Inte ofta vi får DEN frågan" säger damen.

"Nä..." säger jag och tänker att de flesta säkert kollar vad man kan äta INNAN man äter det när man är i Afrika.

Damen ska kolla lite och ber mig vänta och under tiden chattar jag med min son på Skype. Hur mycket har de ätit, när åt de senast och sådant som jag tänker att de möjligen kan tänkas fråga om.

Damen återvänder efter att ha konsulterat sin kollega som - thank you God - kan massor om växter och dessutom jobbar denna kväll.

"Är det den söta sorten kan de äta 30 gram utan problem" säger hon.

Helt kolugnt svarar jag att de har ätit ett halvt till ett kilo...

"Har de några symptom?"

Nä, inte än... Frågan är hur lång tid det tar innan de får några...

"Symptom visar sig inom 30 minuter i form av kräkningar, yrsel, kramper... Det KAN ta upp till nio timmar i sällsynta fall" säger giftinformatören.

De åt senaste gången för fyra dagar sedan... Fyra dagar... Det är mer än 9 timmar va? Huvudet funkar inte riktigt. Ah - de överlever. Det är ingen fara.

Shit.

Det är alltid tufft att vara förälder. Ibland är det tuffare än andra gånger.

Det är inte lättare för att barnen blir vuxna och får för sig att åka till Afrika...

Skitungar!