Jag åkte till jobbet. Jag snurrade runt fjorton varv för att hitta en parkering. Jag baxade ur kassar, dator, pärmar och papper. Gick över halva stan. Kom fram till ytterdörren. Upptäckte till min häpnad att jag glömt handväskan med nycklarna kvar i bilen. Gick tillbaka till bilen. Gjorde en ny, häpnadsväckande upptäckt - handväskan var inte i bilen.

Handväskan låg kvar hemma. 40 minuters bilresa ifrån stan.

Nu är jag hemma igen. Ska precis lägga mig ner i ett hörn och gråta en skvätt, förbanna mitt öde och mitt hopplösa jag.

Sen... sen ska jag bita ihop och börja jobba. Vid köksbordet.

Och när jag inte orkar mer ska jag öppna en flaska vin, lägga mig i soffan och somna till Greys Anatomy.

Imorgon ska jag åka till stan och jobba.

 

bitterhalvan

31 oktober 2011 20:42

den där sue-ellen i dallas, hon visste vad en kvinna behöver för att lugna nerverna.Ett glass rödtjut gör att allt hamnar i rätt perspektiv ;-)

Sajberlena

1 november 2011 10:05

Det har du rätt i! Så nu ska jag bara haffa en oljemiljardär, en ranch och en pool också - sen är jag på banan! ;D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni, jag har flyttat nu.   Ni hittar mig här!   www.sajberlena.blogspot.se   ...

Jo, vi är ju skogsägare då... Jaså, visste ni inte det? Nämen oj, har jag glömt berätta det... Förlåt mig. Jomen vi har ju en skog. Med träd. Och buskar och blåbärsris och en upptrampad stig. Den är inte så stor kanske, men den är hög. Fullt tillräck...

Är ni lika trött på mig som jag är? Jag har flamsat och tramsat och haft mig i flera år nu, först på freewebs.com och sedan här.   Jag funderar allvarligt på att flytta härifrån. Gjorde ett försök för länge sedan, men den nya fungerade inget vida...

Åkte till jobbet. Kom dit innan nio - måste nästan vara OB-tillägg på sånt va? Jag menar, att jobba mitt i nätterna? Sen jobbade jag och jobbade och jobbade ÖVER! Jobbade så länge att de hann tömma postlådorna innan jag hunnit få med mina fakturor......

När jag har en blogg men skiter i att blogga på flera dagar så hamnar jag i läget att det finns så mycket att berätta så man inte vet var jag ska börja, och det blir jättejobbigt att sortera ut så jag hoppar över det en dag till. Och en till. Och en ...