...känns därför som en trist dag tycker jag...

Händer liksom ingenting! Bilen startar... Vägarna är fina... Barnen sköter sig exemplariskt... Maken uppför sig som sig bör... Inga rum att renovera... Hmhm... Kylen och skafferiet är fulla med mat. Diskmaskinen slutade tjura igår och är nu i full verksamhet igen. Telefonen på jobbet har inte sagt pip på hela förmiddagen. Inte ens chefen har ringt! Inga mail i inboxen... Har världen utanför gått under utan att jag märkt det?

Börjar sakta inse att det är något lurt här. Mhm. Måste det vara! Jag lever i Twilight Zone. Detta är inte mitt liv, det m  åste vara någon annans! Spooky.

Kanske borde jag undersöka den här konstiga världen lite närmare. Jag kanske gillar den, vem vet? När saker bara funkar liksom. Tråkigt, javisst, men lugnt och behagligt. Den konstiga stämning som omger mig får mig att börja fundera...

Kanske borde jag göra något revolutionerande med mitt liv? Börja äta nötter och russin, bara dricka vatten, ut och springa, sluta jobba och ägna mig helhjärtat åt friluftsliv och bli en hurtbulle! Baka allt mitt bröd själv, laga mat från grunden med råvaror inköpta från närliggande gårdar och skaffa egna höns? Sluta shoppa - ja, det är ju nästan en förutsättning om jag ska sluta jobba - och börja sy våra egna kläder. Plantera bärbuskar och fruktträd... Slår skörden fel kan vi alltid leva på mördarsniglar! Man kan äta dem såg jag i nån tidningsartikel för nåt år sedan.

Eller omskola mig till rörmokare. Har ju varit inne på det förut.

Egentligen skulle jag blivit svetsare! När jag en gång i min gröna ungdom flyttade till Karlskrona så erbjöds jag en AMU-utbildning till svetsare. "Klart jag ska bli svetsare" tänkte jag. "Kul grej!"

Men två dagar innan skolan började så fick jag jobb på K-Konsult, sen blev jag kvar i "skrivbordsbranschen" så att säga. Lite synd att det inte blev något av den där utbildningen. Hade varit himla kul att kunna svetsa.

Äh. Jag ska nog bli där jag är. Både vad gäller livsstil och yrke. Har ju funkat i många år nu, man ska inte ändra ett fungerande koncept.

Nåväl. Kanske fungerar världen som den gör just nu bara för att jag ska få tid att konstatera just det. Nu har jag gjort det, nu vill jag ha tillbaka mitt kaotiska liv, okej?

Hallåååååå! Är det nån som höööör miiig?