Hela huset har skakat av springande ben, stojande ungar, skällande hundar, ljudet av skottsalvor ur högtalare från lanande tonåringar och svenska melodifestivallåtar ur högtalarna en trappa ner. Det har pratats med föräldrar som lämnat barn, hämtat barn och sedan hämtad andra barn lite senare.

Kalas?

Nä, lördag med barnens kompisar hemma.

Själv har jag, med motiveringen "måste vika tvätt", hamnat på sängen framför en hyrd DVD, fruktansvärt dålig triller som jag knappast orkade se klart. Sen hittade jag till min förtjusning en inspelade film på boxen som jag totalt glömt bort, en film om ett gäng magisterstudenter som bjöd in en okänd person varje vecka på middag. Sen tog de livet av gästerna om de inte höll måttet. Den var lite kul!   

Alltså stördes jag inte ett milligram av livet utanför sovrumsdörren, jag fixade fika och glass och sen skötte de sig själva.

Märker ni att jag plötsligt börjat prata om soffor, tv och film? Japp japp, det är det nya nu ser ni - jag ska tillbringa mindre tid vid datorn och vara mer social. På allmän begäran av i första hand närmaste omgivningen. Mhm. Därför somnar jag numera i soffan varenda kväll, efter en timmes gloende på TV. Föga förvånande, jag har nämligen aldrig kunnat hålla mig vaken framför TV:n. Japp.   

En liten sväng till tätorten för återlämnande av urusel film då, biltvätt (wow, såg att min bil var behäftad med lack!!) och införskaffande av lördagsgodis till barnen och hallonpaj till mamma.

Hemma igen har jag precis konstaterat att jag totalt glömt att laga middag, hoppsan, så jag får väl göra det nu då... Steka nån fisk kanske... Eller kan man ha hallonpaj och kex till middag?