Maken ska på konferens imorron. Han springer runt som ett jehu och packar grejer, stryker skjortor och letar strumpor.

Han kom just springade med andan i halsen och slängde sina kostymbyxor i knäet på mig.

"Kan du sy i knapparna i de här, alla tre håller på å lossnar!"

"Meeen dåååå, det kan du väl göra själv?"

"Du, jag har precis installerat en diskmaskin åt DIG, kan du fixa det nu?"

En diskmaskin åt MIG??? Ha. Ha. HAAAA!

Jag ska sy i hans knappar. Å sprätta upp... låt se, ska vi säg vartannat stygn? i hans byxor... Höhöhö... 

Han kommer bli överraskad när han sätter sig på konferensen imorron...   

I min ständiga jakt på förhöjd livskvalitet har jag ägnat lite tid åt att, utan inbördes ordning, lista de tråkigaste sakerna jag vet för att sedan utvärdera om det går att komma runt dem på nåt vis... Tyvärr inser jag ju att det är en lista som blir svår att ta sig runt. Nu får jag ägna tiden åt att klura ut något sätt att komma undan:

1. att fylla på kaffe från paketet till kaffeburken när det är slut.

2. att tanka bilen.

3. att beställa besiktningstid.

4. att betala räkningar.

5. att plocka undan efter mig.

6. att köpa skor.

7. att ta in posten.

8. att köra ut soptunnan till vägen när maken glömmer det.

9. att slänga återvinningssopor.

10. att äta frukost.

11. att klä på sig och göra sig iordning på mornarna.

Ibland är livet bra trist...   

Nu kan jag meddela till alla som inte vet - det är diskmaskiner som is da shit!   

Om någon nu händelsvis missat mitt tragiska öde att diskmaskinen pajade för en evighet sedan och att begreppet livskvalitet därmed försvann som en avlöning så vet ni det nu.

Två timmar om dagen med händerna i diskvatten kan jag leva med. Men det inferno som rått i mitt kök sedan DD-day (DiskmaskinsDöden) har jag svårare att hantera. Jag är inte bortskämd med överdrivet mycket bänkyta i köket och när den yta som finns upptas av skitiga tallrikar och två gigantiska diskställ blir jag lite frustrerad. Det blev ju som bekant även kaffebryggaren som vägrade nedlåta sig att leva i denna krigszon så den la sig ner och dog den också.

Men nu har maken i samverkan med min alldeles egen älskvärda bror löst problemet och hapiness och harmoni kommer fr o m ikväll åter råda i mitt inre och i mitt kök.

Blocket är en fantastisk uppfinning. Maken ringde på en diskmaskin som visserligen redan var såld, men där annonsören OCKSÅ hade en bra bror (trodde det bara var jag) med en maskin till salu! Den tog vi. Å min söta bror hämtar den åt oss i sin skåpbil och kör hit den, kan man ha det bättre än så?

Aaahhh, life is gooood!

Dessutom verkar det som om julplanerna börjar ta form och det lutar åt en jul med massor av syskonbarn! Härligt!!!